Att ha sex som förälder
Nu förstår jag alla föräldrar som klagar på dåligt sexliv. Får på ett sett känna mig lyckligt lottad som har turen att vara barnledig varje måndag och tisdag, samt varannan helg.
Men efter en längre tid där värmen och jobbet sugit ut allt som har med sexlust att göra så blir man frustrerad när de kväll efter kväll grinas och skriks vid läggdags. Att alltid sova tre i sängen som leder till dålig sömn av både sparkar i ryggen och värmebölja.
Då undrar jag hur andra orkar med, som kanske har flera barn som inte vill sova själva eller inte lägga sig alls. Jag blir mäkta imponerad på dom som orkar kämpa sig igenom de och hålla glöden vid liv.
Visst har man hört om vissa par som gör de endå fast ungarna ligger bredvid, men den tanken skulle aldrig falla mig in överhuvudtaget. De är tur att de finns flera rum som man kan stänga in sig i!
Angående barn som inte vill sova själv... HUR GÖR MAN?? Jag anser att han viker sig för lätt för hennes skrik och grin, men samtidigt som de är hjärtskärande och se hur ledsen hon är när hon ska sova själv så blir jag frustrerad att inte få sova med honom själv någon gång. De känns som att gångerna blir mer sällan för varje vecka. I vintras sov hon ofta själv i sin säng. nu är de 1 på 10 som hon somnar där.
Är de en 7års period, är hon svartsjuk på att jag får sova med han och inte hon?
Jag har nu ett par gånger gått och lagt mig i hennes säng för att få sova ostört en hel natt. Är de rätt eller fel? De känns som att de är mitt fel om de är så att hon är svartsjuk (om nu de är problemet, vilken inte märks annars) eller är de hans fel som inte står på sig och låter henne lära sig sova i sitt rum?
Men efter en längre tid där värmen och jobbet sugit ut allt som har med sexlust att göra så blir man frustrerad när de kväll efter kväll grinas och skriks vid läggdags. Att alltid sova tre i sängen som leder till dålig sömn av både sparkar i ryggen och värmebölja.
Då undrar jag hur andra orkar med, som kanske har flera barn som inte vill sova själva eller inte lägga sig alls. Jag blir mäkta imponerad på dom som orkar kämpa sig igenom de och hålla glöden vid liv.
Visst har man hört om vissa par som gör de endå fast ungarna ligger bredvid, men den tanken skulle aldrig falla mig in överhuvudtaget. De är tur att de finns flera rum som man kan stänga in sig i!
Angående barn som inte vill sova själv... HUR GÖR MAN?? Jag anser att han viker sig för lätt för hennes skrik och grin, men samtidigt som de är hjärtskärande och se hur ledsen hon är när hon ska sova själv så blir jag frustrerad att inte få sova med honom själv någon gång. De känns som att gångerna blir mer sällan för varje vecka. I vintras sov hon ofta själv i sin säng. nu är de 1 på 10 som hon somnar där.
Är de en 7års period, är hon svartsjuk på att jag får sova med han och inte hon?
Jag har nu ett par gånger gått och lagt mig i hennes säng för att få sova ostört en hel natt. Är de rätt eller fel? De känns som att de är mitt fel om de är så att hon är svartsjuk (om nu de är problemet, vilken inte märks annars) eller är de hans fel som inte står på sig och låter henne lära sig sova i sitt rum?
Kommentarer
Trackback
